Första specialen :)
Ellu! Det här kommer vara en speciell sorts inlägg (därav en ändrade kategorin), när jag får "utbrott" och bara kommer skriva om känslor/ personer. Kommer dock inte nämna några namn om personen i fråga inte uttryckligen sagt ok...
så, zom zagt, är det här det första speciella inlägget. Så varför inte börja med att skriva om min kärlek och tacksamhet till Dig?
Du kanske vet att det är Dig jag skriver om. Antagligen gör du det, eftersom jag kommer skicka linken speciellet till Dig. Så att Du kan få veta hur tacksam jag är mot Dig. Jag har fortfarande aldrig förstått hur vi kunde bli så bra vänner - medans jag var Den Där långa, tysta, blyga tjejen som alltid överreagerade, var Du Den Där korta, spralliga killen som pratade med alla och alltid var på glatt humör. Det kaske inte spelar någon roll, förresten. Det som spelar roll är att vi blev vänner - och sedan bästa vänner. Det var Du, tillsammans med några andra, som förändrade mitt liv. Men jag kommer mest ihåg Dig. Hur Du alltid fick mig på bra humör. Hur Du alltid fick mig att våga. Hur Du fick mig att känna mig stark. Känna mig modig.
Sedan bytte vi skola. Då hade jag lärt mig så mycket att jag var nära på att glömma bort Dig. Du höll på att bli en vanlig klasskompis. Som tur var insåg jag det - och började vara med dig igen. Nu är vi fortfarande bäsisar - i alla fall tycker jag det. Vad Du tycker vet jag inte, men vår vänskap finns i alla fall kvar. Det har den fortfarande gjort i 7 år nu. Därför skriver jag det här inlägget till Dig, och bara Dig - Du kommmer alltid vara ihågkommen som den bästaste bästisen som fick mig att våga :)
I♥ you
så, zom zagt, är det här det första speciella inlägget. Så varför inte börja med att skriva om min kärlek och tacksamhet till Dig?
Du kanske vet att det är Dig jag skriver om. Antagligen gör du det, eftersom jag kommer skicka linken speciellet till Dig. Så att Du kan få veta hur tacksam jag är mot Dig. Jag har fortfarande aldrig förstått hur vi kunde bli så bra vänner - medans jag var Den Där långa, tysta, blyga tjejen som alltid överreagerade, var Du Den Där korta, spralliga killen som pratade med alla och alltid var på glatt humör. Det kaske inte spelar någon roll, förresten. Det som spelar roll är att vi blev vänner - och sedan bästa vänner. Det var Du, tillsammans med några andra, som förändrade mitt liv. Men jag kommer mest ihåg Dig. Hur Du alltid fick mig på bra humör. Hur Du alltid fick mig att våga. Hur Du fick mig att känna mig stark. Känna mig modig.
Sedan bytte vi skola. Då hade jag lärt mig så mycket att jag var nära på att glömma bort Dig. Du höll på att bli en vanlig klasskompis. Som tur var insåg jag det - och började vara med dig igen. Nu är vi fortfarande bäsisar - i alla fall tycker jag det. Vad Du tycker vet jag inte, men vår vänskap finns i alla fall kvar. Det har den fortfarande gjort i 7 år nu. Därför skriver jag det här inlägget till Dig, och bara Dig - Du kommmer alltid vara ihågkommen som den bästaste bästisen som fick mig att våga :)
I♥ you
Kommentarer
Trackback
