burn baby burn =O
AJJ! den här helgen trodde jag att jag skulle på vanlig scouthajk. Det blev... en aning mer dramatiskt än så.
Det började bra i förrgår. Allt var som vanligt. Vi gick. vi slog läger. Allt var okej.
Fast sen... tja, vi fattade inte vad som hände. Plötsligt sa det boom... och hela världen brann. Så kändes det i alla fall.
När jag kunde se igen var det en mardrömssyn. Jag brann. På riktigt. Och inte bara jag - tre andra också. Jag brann i benet. Två andra på fötterna. Men den sista var värst - han brann från midjan och uppåt.
Vi släckte elden på varandra och oss själva så snabbt vi kunde. Sen gick vi för att kyla av det. Då såg vi hur illa den sista killen hade brännt sig - han hade typ inget skinn kvar, om man inte räknade det som hängde i slamsor runt händerna och panna. Det var läskigt. riktigt läskigt.
Fast inte så läskigt som det borde ha varit - alla befann sig i chocktillstånd. Den sista killen och hans farsa (som var scoutledare) försvann till sjukhuset fort som fan så fort de kunde. En annan ledare försvann med han som bränt sig näst värst. Resten packade ihop lägret - hajken var (naturligtvis) avslutad. Vi befann oss fortfarande i chocktillstånd, för vi snackade högt och snabbt som fan om ingenting. Sen blev jag också hämtad och fick komma till sjukhuset. Fick bandage. Åkte hem. Sen kändes det inte så jobbigt längre - jag och mamma kollade på film och gick och lade oss.
sen i går hade huden svullnat upp till stora, vätskefylla blåsor. Vi stack hål på dem, men det ser fortfarande majoly nasty ut. gick dock till skolan i dag, det var kul att se alla igen :D fast alla var ganska chockade över det faktum att jag hade bandage på benet... :p
men jag kommer inte få gå på klättring i dag, och inget simhopp på en månad :( dessutom får jag inte sola på ett år, för då blir det stora, fula ärr ='O
jaja, weeping makes it worse. Det kunde ju varit värre :p byebye ;)
dagens bild: Min bulle! (är kanelbullens dag i dag jueh ;D)
Det började bra i förrgår. Allt var som vanligt. Vi gick. vi slog läger. Allt var okej.
Fast sen... tja, vi fattade inte vad som hände. Plötsligt sa det boom... och hela världen brann. Så kändes det i alla fall.
När jag kunde se igen var det en mardrömssyn. Jag brann. På riktigt. Och inte bara jag - tre andra också. Jag brann i benet. Två andra på fötterna. Men den sista var värst - han brann från midjan och uppåt.
Vi släckte elden på varandra och oss själva så snabbt vi kunde. Sen gick vi för att kyla av det. Då såg vi hur illa den sista killen hade brännt sig - han hade typ inget skinn kvar, om man inte räknade det som hängde i slamsor runt händerna och panna. Det var läskigt. riktigt läskigt.
Fast inte så läskigt som det borde ha varit - alla befann sig i chocktillstånd. Den sista killen och hans farsa (som var scoutledare) försvann till sjukhuset fort som fan så fort de kunde. En annan ledare försvann med han som bränt sig näst värst. Resten packade ihop lägret - hajken var (naturligtvis) avslutad. Vi befann oss fortfarande i chocktillstånd, för vi snackade högt och snabbt som fan om ingenting. Sen blev jag också hämtad och fick komma till sjukhuset. Fick bandage. Åkte hem. Sen kändes det inte så jobbigt längre - jag och mamma kollade på film och gick och lade oss.
sen i går hade huden svullnat upp till stora, vätskefylla blåsor. Vi stack hål på dem, men det ser fortfarande majoly nasty ut. gick dock till skolan i dag, det var kul att se alla igen :D fast alla var ganska chockade över det faktum att jag hade bandage på benet... :p
men jag kommer inte få gå på klättring i dag, och inget simhopp på en månad :( dessutom får jag inte sola på ett år, för då blir det stora, fula ärr ='O
jaja, weeping makes it worse. Det kunde ju varit värre :p byebye ;)
dagens bild: Min bulle! (är kanelbullens dag i dag jueh ;D)
Kommentarer
Postat av: AnnaFilippa
Ingrid, jag är så glad att det ändå gick bra för dig. Fick du veta mer om Martin i tisdags? Hur känns benet nu?
Postat av: Absolut aldri i livet inte michael
det e bra med bullar o`____´o
Trackback